Likabehandlingsplan

Vargenskolan i Kiruna, årskurs 4–9, läsåret 2025/2026. Planen upprättades 2025-09-24, gäller i ett år och utvärderas senast 2026-06-02. Därefter upprättas en ny plan för kommande läsår.

Vår vision

Vår vision på Vargenskolan i Kiruna är att alla elever ska känna trygghet, glädje och trivsel, och känna samhörighet med skolans personal och med varandra. Skolan ska vara en plats där elever och personal arbetar tillsammans för att eleverna ska nå målen och utvecklas i sitt lärande. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling.

Likabehandlingsgruppen – vem kan du vända dig till?

Rektor ansvarar för att diskriminering och kränkande behandling utreds och arbetar för att förebygga att det händer. Till sin hjälp har rektor en likabehandlingsgrupp med personal från elevhälsan och representanter för lärarna.

Du som elev eller vårdnadshavare kan vända dig till någon av personerna nedan om någon upplever sig utsatt för kränkande behandling eller diskriminering, eller om du vill berätta att någon annan kan ha blivit utsatt. Du kan också alltid vända dig till vilken vuxen som helst på skolan.

Det är alltid rektor som anmäler till huvudmannen.

Bakgrund

Skolans ansvar

Skyldigheten att aktivt arbeta mot kränkande behandling och diskriminering regleras i:

  • skollagen (2010:800), 6 kap.
  • diskrimineringslagen (2008:567), 2 och 3 kap.
  • läroplanen för grundskolan (Lgr22)

Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan, och ingen elev ska behöva utsättas för kränkningar eller diskriminering, varken från personal eller från andra elever. Skolan är skyldig att förhindra att elever behandlas illa. Alla som arbetar på skolan ska medverka i ett målinriktat arbete mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och för lika rättigheter. I det ingår att planera, genomföra och följa upp åtgärder som förebygger, främjar och förhindrar.

En samlad plan

Varje skola ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling med de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, vilka åtgärder skolan ska påbörja eller genomföra under året, och en redogörelse för hur förra årets åtgärder har genomförts. Skolan ska också ha riktlinjer och rutiner för att förhindra diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier, och arbeta systematiskt med aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter.

Vargenskolan har valt att ha en samlad plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Skyldighet att anmäla och utreda

När en lärare eller annan personal får kännedom om att en elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering i samband med verksamheten är personen skyldig att anmäla det till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, som ansvarar för att skyndsamt utreda det som hänt.

Anmälningsskyldigheten gäller direkt när en elev upplever sig utsatt. Den gäller inte bara allvarliga fall, och det krävs inga bevis för att starta en utredning – det är utredningen som ska visa om en elev har blivit utsatt.

Utvärdering av läsåret 2024/2025

Arbetet mot diskriminering och trakasserier

Förra årets insatser gällde alla sju diskrimineringsgrunderna:

  • ett gemensamt förhållningssätt kring skolans värdegrund och ordningsregler
  • åldersöverskridande aktiviteter som fadderverksamhet, elevråd, temadagar, lägerdagar, friluftsdagar och extra studietid
  • en välkomnande, tillgänglig och anpassad skol- och lärmiljö
  • förebyggande arbete med frågor om allas lika värde och identitet
  • en kartläggning av vilken kunskap personalen behöver om diskrimineringsgrunderna, genomförd av trygghetsteamet i januari 2025
  • att alla vuxna markerar och agerar vid diskriminering och kränkande behandling enligt skolans rutin

Resultat: Vi arbetar lika mot alla typer av diskriminering och har nolltolerans mot diskriminerande beteende. Vi fortsätter med det pågående arbetet.

Mål: Trygghet och en välkomnande och tillgänglig skola

Insatser: Gemensamma, tydliga ordningsregler framtagna med elever, lärare och elevhälsoteam, arbete i alla årskurser med skolans rutin vid kränkning, samarbete med skolpolisen och handledning av elevassistenter.

Resultat: Ordningsreglerna togs fram tillsammans med elever, lärare och övrig personal, och i vissa klasser sattes extra insatser in för trygghet, trivsel och studiero. Samarbetet med skolpolisen har fortsatt fungera bra. Handledningen av elevassistenter fungerade under hösten men stannade av under en period och togs upp igen under våren.

Slutsats: Arbetet med värdegrund och ordningsregler behöver börja redan första skoldagen, och elevhälsoteamet behöver vara mer involverat. Det förebyggande och främjande arbetet ska tas upp löpande i elevhälsoteamet. Skadegörelsetrappan behöver förankras bättre.

Mål: En lärmiljö anpassad efter elevernas behov

Insatser: Mindre undervisningsgrupper i matematik, svenska och engelska, även i åldersblandade grupper.

Resultat: Arbetet i mindre grupper har pågått i enstaka ämnen utifrån elevernas behov. Det tog tid att komma igång, men fungerade väl när det väl startade. Arbetet med en lärstudio kom inte igång under läsåret.

Slutsats: Grupperna behöver planeras redan när schemat läggs. Lärstudion planeras starta hösten 2025.

Mål: Varierad och lustfylld undervisning

Insatser: En förstelärare i UDL (Universal Design for Learning) som planerar och handleder, olika arbetssätt för att möta alla elevers behov, och snygga och städade klassrum och gemensamma ytor.

Resultat: Elever i flera klasser har tagit upp att arbetsron behöver bli bättre.

Slutsats: Vi behöver gemensamma rutiner redan vid läsårsstart och en gemensam lektionsstruktur, till exempel för hur lektionerna börjar och slutar.

Mål: Skolkuratorns roll i arbetet mot kränkande behandling

Insatser: En skolkurator anställdes i augusti 2024, och elevhälsoteamet har arbetat med att integrera den nya rollen.

Resultat: Samarbetet mellan kuratorn och övrig personal har fungerat väl, och kuratorns roll har varit välkommen och behövd.

Slutsats: Fortsatt nära samarbete och vidareutveckling av kuratorns roll.

Sammanfattning

Vi har arbetat enligt planen. Under läsåret har vi bland annat lagt mycket arbete på värdegrundsfrågor i de yngre årskurserna.

Delaktighet och förankring

Elevernas delaktighet

På klassråd och elevråd har eleverna fått komma till tals och vara med och bestämma regler och hur vi ska vara mot varandra.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vi har haft föräldramöten i alla klasser och ett framtidsråd med klassrepresentanter, och pedagogerna har samtal med vårdnadshavare.

Personalens delaktighet

Personalen har representanter i trygghetsteamet och är delaktig i att ta fram planen. På personalmöten diskuteras värdegrundsfrågor, förhållningssätt och arbetsmetoder.

Förankring

För att planen ska bli en levande del av arbetet behöver elever, personal och vårdnadshavare känna till den och veta vad den innehåller. Planen kommuniceras i skolans olika mötesforum och finns på skolans webbplats.

Nuläge

Vid händelser agerar vi aktivt och skyndsamt och följer våra styrdokument. Vi använder samtal, både enskilt och i grupp, och följer skolans rutiner i Draftit. Vi erbjuder samtal med kurator vid behov, kontaktar vårdnadshavare och följer upp händelser.

Mål och åtgärder för läsåret 2025/2026

Mot diskriminering och trakasserier

Vi arbetar aktivt för att motverka diskriminering och trakasserier kopplat till alla sju diskrimineringsgrunderna. Arbetet pågår kontinuerligt, och alla pedagoger på skolan ansvarar för det.

  • Kön: Vi tar upp frågor om kön och jämställdhet i olika ämnen, föregår med gott exempel och tar diskussionerna med eleverna.
  • Könsidentitet eller könsuttryck: Vi diskuterar bland annat ordet ”hen” i språkundervisningen, där många språk delar in ord efter kön.
  • Etnisk tillhörighet: Vi tar upp ämnen som kolonialism i undervisningen och pratar kontinuerligt om att skällsord aldrig är okej.
  • Religion eller annan trosuppfattning: Vi tar hänsyn till elevers olika religioner och trosuppfattningar så långt det är möjligt, samtidigt som alla elever ska få den undervisning läroplanen kräver.
  • Funktionsnedsättning: Vi arbetar för en miljö där alla elever, oavsett funktionsnedsättning, är inkluderade och bemöts med respekt.
  • Sexuell läggning: Vi tar upp frågor om sexuell läggning och normer i undervisningen och skapar utrymme för elevernas frågor, så att alla förstår att alla människor har lika värde oavsett vem man blir kär i.
  • Ålder: Vi har inte uppmärksammat diskriminering kopplat till ålder, men fortsätter att vara uppmärksamma.

För att förebygga och förhindra kränkande behandling

Mål: Trygghet och trivsel. Ökad vuxennärvaro på raster och i omklädningsrum, och fortsatt samarbete med skolpolisen. Under läsåret. Ansvar: skolans pedagoger.

Mål: Minska och förhindra kränkningar i sociala medier. Vi pratar medvetet om det med eleverna och ser över möjligheten att blockera sociala medier och begränsa webbläsare på skoldatorerna. Under läsåret. Ansvar: skolans pedagoger.

Mål: Rastverksamhet. Vi utvecklar aktiviteter på de längre rasterna och köper in material till rastaktiviteter. Under läsåret. Ansvar: skolans pedagoger.

Mål: En gemensam syn på ordningsreglerna. Ordningsreglerna ska gälla i alla skolans lokaler, och elever och pedagoger ska ha en gemensam syn på dem. Vi samtalar, påminner och arbetar med det i arbetslagen. Under läsåret. Ansvar: skolans pedagoger.

Rutiner vid kränkande behandling och trakasserier

När en elev upplever sig utsatt av andra elever

  1. Kontakta mentor. När personal, elever eller vårdnadshavare misstänker att en elev blir utsatt för kränkande behandling eller trakasserier av andra elever kontaktas elevens mentor eller någon i likabehandlingsgruppen så snart som möjligt.
  2. Anmälan. Anmälan görs till rektor, som anmäler händelsen till huvudmannen och utser en ansvarig utredare.
  3. Utredning. Utredaren pratar med de berörda eleverna och deras vårdnadshavare. Vid behov samlar utredaren in uppgifter från andra elever och personal, eller till exempel genom att ta del av inlägg i sociala medier.
  4. Åtgärder. Visar utredningen att en kränkning eller trakasserier har förekommit beslutar skolan om åtgärder, både för att det ska upphöra och för att förhindra att det händer igen.
  5. Uppföljning och avslut. Varje åtgärd följs upp regelbundet och utvärderas vid ett bestämt datum. När kränkningen har upphört och åtgärderna bedöms ha långsiktig effekt avslutas ärendet.

När en elev upplever sig utsatt av en vuxen, eller en vuxen av en elev

  1. Kontakt. En elev som känner sig diskriminerad eller kränkt av en vuxen, eller elevens vårdnadshavare, vänder sig till mentor, rektor, likabehandlingsgruppen eller annan personal. Personal som känner sig kränkt av en elev kontaktar rektor.
  2. Information. Har en vuxen diskriminerat eller kränkt en elev informeras rektor och den som anmälts, om så önskas tillsammans med en facklig representant. Har en elev kränkt en anställd informerar rektor elevens vårdnadshavare.
  3. Anmälan till huvudmannen. Rektor anmäler till huvudmannen när en elev upplevt sig utsatt. Rektor anmäler även när en vuxen upplevt sig utsatt av en elev, för att säkerställa att ärendet utreds.
  4. Utredning och åtgärder. Rektor, eller någon rektor utsett, utreder uppgifterna. Konstateras kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier vidtas åtgärder. Båda parter får möjlighet till ett samtal med varandra, tillsammans med lämpliga personer som vårdnadshavare, mentor eller rektor.
  5. Uppföljning. Ärendet följs upp regelbundet. Ger åtgärderna inte önskad effekt beslutas om ytterligare åtgärder.
  6. Avslut. När utvärderingen visar att kränkningen, trakasserierna eller diskrimineringen har upphört avslutas ärendet.

Begrepp och definitioner

Här beskrivs vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling betyder och vad diskrimineringsgrunderna innebär. Avsnittet kan användas i undervisningen eller läsas av den som är osäker på begreppen. Förklaringarna utgår från skolan, men begreppen betyder samma sak i andra sammanhang, till exempel på en arbetsplats.

De sju diskrimineringsgrunderna

  • Kön
  • Könsidentitet eller könsuttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Olika former av diskriminering

  • Direkt diskriminering
  • Indirekt diskriminering
  • Bristande tillgänglighet
  • Trakasserier
  • Sexuella trakasserier
  • Instruktioner att diskriminera

Diskriminering

Diskriminering är när någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering förutsätter en form av maktunderläge hos den som utsätts. Det innebär att lärare eller annan personal kan diskriminera en elev, men elever kan inte diskriminera varandra.

Med direkt diskriminering menas att en person missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, till exempel kön. Med indirekt diskriminering menas att skolan tillämpar en regel eller ett arbetssätt som verkar neutralt, men som missgynnar vissa på grund av exempelvis funktionsnedsättning eller religion.

Bristande tillgänglighet är när en elev med funktionsnedsättning missgynnas för att skolan inte vidtar skäliga åtgärder för att eleven ska komma i en jämförbar situation med en elev utan funktionsnedsättningen. Det är också diskriminering att instruera någon att diskriminera.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier när en elev kränks på grund av en förälders eller ett syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning och så vidare.

Diskrimineringsgrunderna förklarade

Kön – Sexuella trakasserier kan vara både ett uttryck för könsdiskriminerande attityder och ovälkomna sexuella närmanden.

Könsidentitet eller könsuttryck – Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner, det vill säga människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.

Etnisk tillhörighet – Med etniska trakasserier avses fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med personens etniska tillhörighet.

Religion eller annan trosuppfattning – Religionsfriheten är skyddad både i internationella konventioner och i den svenska grundlagen. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.

Funktionsnedsättning – Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som kan bero på en skada eller sjukdom. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse – hur liten den än är kan diskrimineringen upplevas som stor.

Sexuell läggning – Homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Alla människor har alltså en sexuell läggning. Homofobi är en uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och strider mot principen om alla människors lika värde och lika rättigheter.

Ålder – Det är inte tillåtet att särbehandla personer på grund av deras ålder.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och är ett uttryck för makt och förtryck, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan ske vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Den som upplever sig kränkt ska alltid tas på allvar.

Kränkningar kan vara synliga och handfasta, men också dolda och subtila. De kan ske i korridorer och klassrum, men också på nätet och i sociala medier. Även utfrysning är kränkande behandling. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller ske med text eller bild, och förekomma mellan elever, mellan lärare och elever och mellan vuxna.

Repressalier

Repressalier är när skolan bestraffar eller behandlar en elev negativt för att eleven eller elevens vårdnadshavare har anmält diskriminering eller klagat på trakasserier eller kränkande behandling. Det är helt förbjudet.